jag är bäst på att få breakdowns i skolan.

har igentligen sommarlov men ligger efter i skolan så tog mig hit endast för att börja gråta och vilja ta livet av mig själv.

hatar att lyssna på mina klasskompisar när dom klagar över att dom endast fick ett C, ett C för mig är som ett A.

 

är ganska trött på att vara den roliga, när jag igentligen bara är så helvetiskt bra på att gömma min smärta.

allt skulle vara så bra om jag fick göra alla mina uppgifter hemma. och aldrig behöva åka till skolan. 

det är endast skola, själva byggnaden, som får mig att vilja hoppa av skolan, om jag skulle få göra alla mina uppgifter hemma så skulle allt vara så mycket bättre, både mina betyg och mitt mående.

fattar inte ens varför jag försöker intala mig själv att livet äger och att allt är bäst, när allt igentligen är åt helvete.